Begreppet ”Internet of Things” (IoT) myntades första gången 1999 av teknikpionjären Kevin Ashton, som då arbetade med RFID-teknik (Radio Frequency Identification) och insåg potentialen i att koppla samman sensorer, datorer och olika typer av enheter via Internet. Hans ursprungliga idé var att optimera logistik och lagerhållning, men denna grundläggande tanke har med tiden utvecklats till en mycket bredare användning av uppkopplade ”smarta enheter” i alltifrån privata hem till stora industrier. Att förstå vad IoT-enheter (Sakernas Internet) egentligen är, innebär i korthet att man betraktar hur vardagliga eller industriella föremål kan förses med sensorer, processorer och trådlösa kommunikationsmoduler för att samla in data och kommunicera med omvärlden via Internet. Genom att koppla upp sådana enheter kan man skapa intelligenta system som automatiskt analyserar omgivningen, fattar beslut och interagerar med användaren eller andra system. Detta möjliggör, bland annat, att man kan optimera energiförbrukning, förbättra säkerhet och effektivisera arbetsprocesser.
Då började man prata om IoT
Som nämnt ovan tillskrivs begreppet ”Internet of Things” ofta Kevin Ashton, som under 1999 använde termen i en presentation för Procter & Gamble. Hans avsikt var att beskriva hur RFID-taggar skulle kunna samverka med Internet för att spåra produkter i realtid. Även om vissa menar att liknande idéer fanns redan på 1980-talet, var det Ashtons formulering som lade grunden för det som i dag kommit att kallas Sakernas Internet.
De första IoT-enheterna och dylik teknik
Tidiga exempel på IoT-liknande lösningar uppmärksammades redan i början av 1980-talet, då studenter vid Carnegie Mellon University kopplade en läskautomat till Internet för att i realtid kunna se hur många kalla drycker som fanns tillgängliga. Även den berömda ”smarta brödrosten” som visades upp 1989 på en teknikkonferens i USA brukar nämnas som ett av de första exemplen på en internetuppkopplad hushållsapparat. Under 1990-talet fortsatte utvecklingen i akademiska kretsar, men det var först i samband med att trådlösa nätverk (Wi-Fi) blev mer tillgängliga och mikrodatorer billigare som IoT på allvar fick fart i kommersiella sammanhang.
Såhär har ”Sakernas Internet” utvecklats genom åren
Utvecklingen av IoT har varit snabb och drivits av framsteg inom sensorteknik, datorkraft och trådlösa kommunikationsstandarder. Genom miniatyrisering av kretskort och införandet av effektiva nätverksprotokoll (till exempel Bluetooth Low Energy, Zigbee, Z-Wave och 5G) har det blivit möjligt att utrusta nästintill varje enhet med någon form av internetuppkoppling.
I moderna hem ser man numera IoT-enheter i form av:
– Smarta termostater som reglerar värmen baserat på om rummen används eller ej.
– Intelligenta kylskåp som övervakar innehållet och kan lägga beställningar när varorna börjar ta slut.
– Ljus- och belysningssystem, såsom IoT LED, vilket automatiskt anpassar sig efter dygnsrytm eller närvaro i rummet.
– Säkerhetssystem, till exempel uppkopplade sensorer för brand, inbrott och vattenläckor.
– Röstassistenter, likt smarta högtalare som kan styra det mesta från musik till belysning.
Utanför hemmet syns IoT-enheter inom transportsektorn (uppkopplade fordon och logistiksystem), byggnadsautomation (smarta elektroniska lås, miljöoptimering, hissövervakning), jordbruk (precisionsodling med sensorer för markfukt och näringsinnehåll) samt i industriella sammanhang där maskinerna i en produktionslina kommunicerar och synkroniserar med varandra. Kort sagt är listan över områden i dag mycket omfattande, och den lär fortsätta att växa när 5G- och framtida 6G-nätverk blir standard, vilket erbjuder ännu högre hastigheter och lägre fördröjning.
Användningsområden – från hem och fritid till industri och företag
Inom hem & fritid har IoT-enheter revolutionerat hur vi interagerar med våra boenden. Genom appar kan vi övervaka energiförbrukningen, höja eller sänka temperaturen på distans och till och med tända lampor när vi är på semester för att simulera närvaro. Inom fastighet & byggnation har smarta sensorer blivit vanliga för att följa upp fukt, temperatur och luftkvalitet, medan man inom industri & teknik ofta använder IoT för att ta fram digitala tvillingar av maskinparker. På så vis kan man förutsäga när maskiner kommer att behöva service och minimera oplanerade driftstopp.
Vidare använder fordon & transportsektorn IoT-lösningar för att positionera fordon, övervaka bränsleförbrukning och informera förare om alternativa rutter vid köbildning. På en arbetsplats kan IoT-enheter användas för att öka säkerheten genom att automatiskt låsa dörrar, övervaka luftkvaliteten eller larma om farliga situationer skulle uppstå. När det gäller miljö & hållbarhet har tekniken potential att övervaka utsläpp, reglera energiflöden och optimera resursförbrukning i alltifrån jordbruk till smarta elsystem.
Risker och sårbarheter med denna typ av teknik
Fastän de uppenbara fördelarna med IoT-enheter finns också flera risker att ta hänsyn till. En av de mest diskuterade utmaningarna är cybersäkerhet. När allt fler enheter kopplas upp, ökar också antalet angreppspunkter som hackare kan utnyttja. Till exempel kan ett uppkopplat kylskåp – hur banalt det än låter – bli en inkörsport till hemmets trådlösa nätverk om inte rätt säkerhetsåtgärder vidtas.
En annan risk är bristande standardisering. Olika tillverkare kan använda olika protokoll eller krypteringsmetoder, vilket skapar kompatibilitetsproblem och gör det svårare att upprätthålla en enhetlig säkerhetsnivå. Därtill kommer frågor om integritet, eftersom de stora datamängder som IoT-enheter genererar kan samla in information om användarnas beteendemönster, position, vanor och personliga preferenser. Om dessa uppgifter hamnar i orätta händer kan det leda till allt från riktade cyberattacker till identitetsstöld.
Dataskyddsförordningen (GDPR) i Europa sätter delvis ramarna för hur personuppgifter får hanteras, men många företag kämpar fortfarande med att hitta säkra rutiner för datalagring och dataöverföring. Detta gäller inte minst inom kritiska infrastrukturer, som energiförsörjning och sjukvård, där en enda sårbar punkt i ett IoT-system kan få långtgående konsekvenser.
Hur ser framtiden ut för IoT-enheter – kommer AI spela en stor roll?
Framtidspotentialen för IoT-enheter är bokstavligen enorm, och mycket pekar på att vi bara är i början av denna utveckling. I takt med att priserna på sensorer fortsätter att sjunka och nätverken blir snabbare och mer stabila, förväntas antalet uppkopplade objekt öka exponentiellt. Förutom traditionella hushållsapparater och maskiner ser många experter möjligheter i ”wearables”, smarta kläder och implantat som kan övervaka hälsa och ge realtidsinformation till både individ och vårdgivare.
En annan drivkraft är artificiell intelligens (AI). Redan i dag används AI-algoritmer för att tolka de enorma datamängder som IoT genererar. Genom maskininlärning kan system identifiera mönster och förutspå fel innan de uppstår, anpassa processer för att optimera resursanvändning och automatiskt justera miljöparametrar. Inom smarta städer (eng. smart cities) är AI-teknik nära sammankopplad med IoT-sensorer för att övervaka trafikflöden, luftkvalitet och energidistribution i realtid. Att AI får en allt större roll inom IoT är inte bara sannolikt, utan i princip oundvikligt, eftersom kombinationen av ständigt uppkopplade enheter och ”lärande” mjukvara öppnar för självoptimerande system.
Samtidigt väcker denna utveckling nya frågeställningar om etik, ansvar och integritet. När AI blir allt mer autonom och själv fattar beslut baserat på data från miljontals IoT-enheter, krävs det tydliga regler och transparens. Detta för att säkerställa att algoritmerna inte diskriminerar användare eller på andra sätt kränker privatlivet. Framtida standarder och riktlinjer inom AI- och IoT-säkerhet blir därför en viktig del av arbetet för myndigheter, företag och forskarsamhället.
Vi sammanställer – IoT-enheter är här för att stanna
IoT-enheter, eller Sakernas Internet, erbjuder stora möjligheter inom hem & fritid, fastighet & byggnation, industri & teknik, fordon & transport, arbetsmiljö & säkerhet samt miljö & hållbarhet. Genom att sensorer, processorkraft och nätverkskommunikation blivit billigare och mer tillgängliga kan vi koppla upp nästintill vilka objekt som helst för att förbättra både bekvämlighet och effektivitet. Begreppet ”IoT” myntades av Kevin Ashton 1999, men idéerna om internetuppkopplade föremål har funnits sedan 1980-talet, då bland annat en läskautomat och en brödrost demonstrerade konceptet i sin tidigaste form.
Utvecklingen de senaste åren har lett till att allt från lampor och vitvaror till industrimaskiner och fordon nu kan kommunicera över Internet och använda avancerade algoritmer för att anpassa sig efter omgivningen. Dock är cybersäkerhet, kompatibilitetsfrågor och integritetsaspekter viktiga områden som kräver kontinuerlig uppmärksamhet, särskilt när antalet IoT-enheter växer explosionsartat.
När vi blickar framåt står det klart att AI-teknik kommer att bli en integrerad del av de flesta IoT-system, vilket banar väg för självlärande och autonoma lösningar. Detta kan i sin tur omforma hur vi planerar och använder vår infrastruktur, både i hemmet och i industriella sammanhang. Med en allt mer sammankopplad värld blir det också avgörande att företagen investerar i robust säkerhet, standarder för kryptering och transparent datahantering.
Oavsett om man närmar sig IoT-enheter ur ett privat eller affärsmässigt perspektiv är potentialen enorm. Genom att hålla sig uppdaterad, investera i säkra lösningar och vara medveten om riskerna kan både privatpersoner och verksamheter dra nytta av Sakernas Internet på ett sätt som förbättrar vardagen och framtidssäkrar våra olika verksamhetsområden.
