Organiska ångor är flyktiga ämnen som avdunstar från kolföreningar – ofta från lösningsmedel, färger, lim eller petrokemiska produkter. De förekommer i många industrier och kan vara akuta eller kroniskt hälsovådliga. Oorganiska ångor däremot kommer från icke-kolbaserade ämnen, som saltsyra eller ammoniak, och uppstår ofta i metallbearbetning, rengöringsprocesser eller gödselhantering. Skillnaden ligger i molekylstrukturen – organiska innehåller kol (C) i kombination med väte (H), medan oorganiska kan bestå av metaller, syror eller andra oorganiska salter. Låt oss ta en bredare koll på detta i artikeln här under!
Vi förklarar vad organiska ångor är för något!
Organiska ångor är gasformiga eller flyktiga ämnen som avges från vätskor eller fasta material med organiskt ursprung – alltså ämnen som i sin molekylstruktur är baserade på kolatomer. De uppstår genom avdunstning eller förångning vid rumstemperatur eller vid upphettning. När lösningsmedel avdunstar från till exempel lack, lim, färg eller rengöringsmedel, sprids dessa som ångor i arbetsmiljön. Många av dessa ämnen är klassificerade som flyktiga organiska föreningar (VOC – Volatile Organic Compounds).
Kemin bakom detta är ofta kopplad till kolvätekedjor som har låg kokpunkt – de går lätt från vätska till gas. Det är just denna flyktighet som gör att de snabbt sprids i luften och utgör en hälsorisk om de inte ventileras bort eller om skyddsutrustning saknas.
Exempel: Toluen, aceton, xylen och metanol är typiska organiska ämnen som kan förångas och skapa en arbetsmiljö med förhöjda VOC-nivåer.
Arbeten som medför att man blir utsatt för dessa kemikalier
Ångor från organisk härkomst är särskilt vanliga i arbeten där lösningsmedel används, bearbetas eller produceras. Exempel på branscher och yrken där exponeringen är hög och kräver skyddsutrustning är exempelvis:
Bilverkstäder
Vid lackering, avfettning och användning av bränslerelaterade vätskor.
Bygg- och måleribranschen
Limning av golv, målning, betongimpregnering.
Tillverkningsindustrin
Produktion av plast, gummi, färg, kemikalier och lim.
Grafisk industri
Användning av tryckfärger och lösningsmedelsbaserade rengöringsmedel.
Laboratorieverksamhet
Kemiska analyser med lösningsmedelsbaserade reagens.
Båtrenovering och kompositindustri
Polyester, epoxi och härdare avger mycket ånga.
Renovering och asbestsanering
Användning av starka lösningsmedel och avfettningsmedel.
Vid arbete i slutna utrymmen, bristande ventilation eller där stora mängder lösningsmedel används, är risken för överexponering särskilt stor.
Vanligt förekommande organiska ångor
Här är exempel på några vanliga organiska ämnen som vid användning ofta avges som ånga:
Aceton: Nagellackborttagning, avfettning (irriterande, brandfarlig)
Toluen: Färger, lim, lack (narkotisk, fosterskadande)
Xylen: Lösningsmedel i färg och lim (skadlig för CNS)
Butanol: Lösningsmedel, färgtillsats (irriterande, brandfarlig)
Metanol: Bränsle, industriella lösningar (extremt giftig)
Etylacetat: Rengöringsmedel, färg (irriterande, lättflyktig)
Styren: Plast- och gummiproduktion (misstänkt cancerframkallande)
Det är viktigt att notera att många av dessa ångor är både akut toxiska och kan leda till långtidsskador.
Är de farliga att andas in, vilka sjukdomar kan ångorna orsaka?
Ja dessvärre, organiska ångor kan vara mycket farliga att andas in! Till och med kortvarig exponering kan ge yrsel, huvudvärk, irritation i ögon och luftvägar, illamående eller medvetandepåverkan. Vid upprepad eller långvarig exponering ökar risken för allvarliga hälsoproblem som:
– Nervsystemsskador (perifer neuropati, kognitiv påverkan)
– Leverskador (framför allt vid exponering för toluen och xylen)
– Njurskador (till exempel av klorerade kolväten)
– Lungskador (särskilt vid arbete i trånga utrymmen utan ventilation)
– Reproduktionsstörningar (t.ex. fosterskador)
– Ökad cancerrisk (exempelvis från bensen och styren)
Särskilt farligt blir det om ångorna är luktlösa eller om luktsinnet vänjer sig – det går då inte att lita på sin näsa som varningssystem.
Den mest farliga av dom alla!
Bland de mest hälsovådliga organiska ångorna återfinns bensen, som är en aromatisk kolväteförening. Den förekommer i råolja, bensin och vissa industriella lösningsmedel. Bensen är klassificerat som cancerframkallande av IARC (klass 1) och kan orsaka leukemi, särskilt vid långvarig exponering.
Andra särskilt farliga organiska ångor inkluderar:
Metanol
Kan ge blindhet eller dödsfall vid inandning eller intag.
Trikloretylen
Påverkar centrala nervsystemet och är misstänkt cancerogen.
Styren
Misstänks ge cancer vid upprepad exponering.
Personlig skyddsutrustning är A och O
För att skydda sig mot organiska ångor krävs noggrant utvald skyddsutrustning, anpassad efter både ämnets farlighet och graden av exponering. Den centrala komponenten är ett andningsskydd utrustat med A-filter, som är särskilt framtaget för att filtrera bort organiska gaser och ångor. Vid enklare arbetsmoment eller kortare exponeringstider kan en halvmask med A1-filter vara tillräcklig, men vid mer omfattande eller långvarigt arbete rekommenderas en helmask med ett mer avancerat kombinationsfilter, såsom A2P3, som även skyddar mot partiklar.
Utöver andningsskydd är det viktigt att använda skyddskläder tillverkade i lösningsmedelståliga material, exempelvis Tyvek® eller andra barriärmaterial som hindrar att ångor och vätskor tränger igenom. För händerna bör man använda täta skyddshandskar i material som nitril, neopren eller butylgummi, eftersom traditionella latexhandskar inte ger tillräckligt skydd mot organiska lösningsmedel. Slutligen bör man även använda ögonskydd, exempelvis tättslutande skyddsglasögon eller visir, särskilt vid risk för stänk eller om aerosoler kan uppstå vid arbetet. Kombinationen av rätt andningsskydd, kroppsskydd och ögonskydd utgör ett effektivt skydd mot skadlig exponering för organiska ångor.
Såhär kan punktutsug och utsugsfläktar ta det ett steg längre!
Ett effektivt punktutsug suger upp ångorna direkt vid källan – exempelvis vid ett arbetsbord eller en lackbox – innan de hinner spridas i rummet. Detta är den mest effektiva metoden att minska mängden organiska ångor i luften. Tillsammans med generell rumsventilation minskar det exponeringen avsevärt.
Fördelar med punktutsug och processventilation:
– Förhindrar uppbyggnad av farliga koncentrationer.
– Minskar behovet av personlig skyddsutrustning.
– Skyddar andra i lokalen som inte direkt hanterar kemikalierna.
– Möjliggör arbetsmiljö enligt föreskrivna hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1).
Moderna utsug kan kompletteras med kolfilter eller katalytiska renare för att bryta ner eller adsorbera organiska ämnen.
Professionella utsugssystem till verkstäder, industri, utbildning och allt däremellan finner du hos GEOVENT. Med många år i branschen så kan du känna dig säkert med att erhålla punktutsug, svetsutsug, avgasutsug och andra utsugfläktar och anordningar som verkligen fungerar och gör ett fullgott jobb och mer därtill! Ren luft åt folket!
Föreskrifter och regler inom processventilation
Regelverket kring processventilation i arbetsmiljöer där kemiska ämnen förekommer är tydligt reglerat av Arbetsmiljöverket, särskilt i föreskrifterna AFS 2018:1 och AFS 2009:2. Enligt dessa är arbetsgivaren skyldig att identifiera och systematiskt bedöma de risker som är förknippade med exponering för kemiska ämnen. Om ämnenen i fråga klassas som hälsofarliga, krävs att tekniska åtgärder används i första hand – vilket innebär att exempelvis punktutsug eller slutna processer ska prioriteras framför personlig skyddsutrustning. Ventilationssystemen måste vara utformade så att de effektivt håller luftföroreningarna under de hygieniska gränsvärden som är fastställda för respektive ämne. Dessa gränsvärden är ofta mycket låga, särskilt för vissa högriskämnen som bensen, där det tillåtna 8-timmarsmedelvärdet (TWA) är så lågt som 0,16 mg/m³. För att säkerställa att ventilationen fungerar som avsett krävs det dessutom att arbetsgivaren har ett dokumenterat kontrollprogram och att ventilationssystemet genomgår en årlig översyn för att verifiera dess prestanda. Genom dessa krav vill lagstiftaren säkerställa att arbetstagare inte exponeras för farliga nivåer av kemiska ämnen under arbetsdagen.
Kuriosa: Vad är däremot oorganiska ångor?
Oorganiska ångor är flyktiga ämnen som inte innehåller kol som huvudkomponent. Exempel är:
Ammoniak
Används i kylsystem och gödselproduktion.
Väteklorid
Uppstår vid förbränning av plast och används i kemisk industri.
Kvicksilverånga
Historiskt använd i termometrar och vissa elprodukter.
Dessa ångor har ofta helt andra hälsorisker än organiska – många är starkt frätande snarare än narkotiska, och vissa är akut toxiska även i små doser. Skydd mot oorganiska ångor kräver ofta annan typ av filter (exempelvis B-filter för oorganiska syror, E-filter för svavelföreningar).
Vi summerar – organiska ångor vill man inte långtidexponeras för!
Organiska ångor är ett samlingsnamn för en stor mängd flyktiga kemiska ämnen som avdunstar från exempelvis lösningsmedel, färger och lim. De förekommer i en mängd olika branscher, från verkstad till bygg och tillverkningsindustri, och kan vara både akut och kroniskt farliga att andas in. Vissa ämnen, som bensen och metanol, är särskilt riskabla.
Skyddet mot organiska ångor bör alltid börja med tekniska åtgärder som punktutsug, korrekt processventilation och slutna system. När detta inte räcker – eller som extra skydd – används andningsskydd med rätt filter, täta skyddshandskar, och kläder som hindrar genomträngning. Reglerna inom svensk arbetsmiljölagstiftning är tydliga: det är arbetsgivarens ansvar att förhindra att anställda exponeras för skadliga nivåer.
Sist men inte minst så skiljer sig organiska och oorganiska ångor åt, kemiskt och medicinskt – båda kräver noggrant skydd, men med olika metoder och utrustning. En god förståelse för dessa ämnens egenskaper är avgörande för en trygg arbetsmiljö.
Läsvärt tips! Missa inte vår systersida, Fordonsteknik.net, och deras artikel kring avgasutsug och svetsutsug. Skyddsutrustning som är ett måste på bilverkstan eller den mekaniska verkstaden!