Låt inte taggsystemet arbeta för sig själv, det går nämligen alldeles utmärkt att kombinera ett passersystem med tagg, alltså ett så kallat tagglås, med dörrautomatik såsom armbågskontakter, tryckknappar eller sensorer. Det kräver dock att komponenterna är rätt integrerade med varandra och följer gällande standarder för tillgänglighet, säkerhet och elsystem. I moderna installationer är det i själva verket mycket vanligt att denna typ av kombination förekommer – särskilt i fastigheter med höga krav på både trygghet och tillgänglighet.
Vi förklarar ”tagglås” och dess popularitet!
Tagglås är ett vanligt namn för ett elektroniskt passersystem där användaren identifierar sig med hjälp av en liten RFID-bricka (ibland kallad ”tagg”, ”passerbricka” eller ”nyckelbricka”) som blippas mot en läsare. När systemet verifierar att användaren har behörighet, skickas en signal som låser upp dörren, ofta bara för några sekunder.
Att denna typ av passerkontroll blivit så vanlig beror på en kombination av faktorer:
– Hög användarvänlighet: det krävs inte att man kommer ihåg en PIN-kod, eller någon manuell hantering (som med nycklar).
– Enkel administration: taggar kan läggas till, tas bort eller programmeras för olika behörigheter.
– Hög säkerhet: kopplingen mellan bricka och lås är krypterad, vilket minskar risken för manipulation.
– Spårbarhet: många system loggar vem som öppnat vad för dörr/port, vilket ökar kontrollen.
I såväl flerbostadshus som industriportar, verkstadslokaler, skolor och lagerbyggnader har tagglås i stort sett blivit en standardlösning för kontrollerad access – särskilt när dessa integreras med dörrautomatik.
Det tekniska som får systemet att rulla
Tekniken bakom ett tagglås bygger som sagt vanligtvis på så kallad RFID (Radio Frequency Identification), där en liten sändare i brickan skickar information till en läsare via ett magnetfält. Brickan är passiv – det vill säga att den inte har något eget batteri, utan aktiveras av läsarens signal.
När läsaren mottar brickans ID kontrolleras det mot en databas (lokalt eller molnbaserat). Om ID:t är giltigt och inom programmerad behörighet (exempelvis mellan 07:00–18:00, endast vissa dagar eller dörrar), så skickar styrsystemet en elektrisk signal till dörrlåset som aktiverar upplåsning.
I symfoni med dörrautomatik skickas ofta en sekundär signal till den automatiska dörröppnaren, exempelvis en motorstyrd slagdörrsautomatik. Men det är här integrationen blir kritisk – den elektriska låsningen måste först tillåta öppning innan dörrmotorn aktiveras. Ibland måste man alltså kombinera flera signaler, exempelvis från både passerbricka och armbågskontakt.
Tagglås i kombination med armbågskontakt och dörrautomatik
Taggar och brickor fungerar ypperligt ihop med automatisk dörröppning, faktum är att det ofta är ett krav i lokaler där tillgänglighet är prioriterad, såsom offentliga byggnader, kontor, företag, skolor, äldreboenden eller sjukvårdsmiljöer. I dessa fall installeras ett så kallat multifunktionellt passersystem, där tagglåset utgör själva identifikationsdelen och armbågskontakten utlöser en öppningsmekanism.
Exempel på ett normalt användningsförlopp:
1. Användaren blippar sin passerbricka mot läsaren på väg in.
2. Låset låser upp under en förinställd tidsperiod (t.ex. 5 sekunder).
3. Under denna tid kan användaren trycka på armbågskontakten, som aktiverar dörröppnaren.
4. Dörren öppnas automatiskt.
Observera att det är av stor vikt att signalflödet är korrekt integrerat. En dörröppnare som försöker öppna en låst dörr kan skadas, eller åtminstone orsaka fel i anläggningen. Därför används ofta en central styrbox som kontrollerar alla signaler från taggläsare, armbågskontakt och dörrmotorn.
I vissa lösningar finns också inställningen att en blipp både låser upp och automatiskt öppnar dörren, men detta ställer högre krav på användarens placering (blipp sker ofta nära dörrbladet, vilket kan försvåra passage med rullstol eller rullator).
Söker du passersystem och dörrautomatik som trivs och kommer bra överens med varandra? I sådana fall är det CDVI Nordic AB som är slutdestinationen här, med ett brett utbud som inkluderar alltifrån tagglås och avancerade passagesystem, till armbågskontakter och mycket mera. Välkommen!
Användningsområden? Överallt i samhället!
RFID-baserade passersystem, eller tagglås, har idag fått ett starkt fäste i en rad olika miljöer där säker och smidig åtkomstkontroll är av betydelse. Inom bostadsrättsföreningar används de ofta för att reglera tillgången till portentréer, cykelrum och soprum. Inom industri- och lagerverksamhet återfinns de vid yttre grindar, personalingångar och i interna zonindelningar där olika åtkomstnivåer krävs. Skolor och universitet har också tagit till sig tekniken, särskilt för läraringångar, datasalar och andra utrymmen med känslig utrustning eller begränsad tillgång.
På kontor och arbetsplatser är taggsystem vanliga vid huvudentréer och används också för att styra åtkomst till exempelvis konferensrum, serverrum eller dataskåp. Offentliga byggnader som bibliotek, sjukhus och vårdcentraler implementerar ofta tagglås för att uppfylla både säkerhetskrav och tillgänglighetsstandarder. I parkeringsgarage och förråd möjliggör tekniken en enkel men säker styrning av vem som får komma in, samtidigt som administrationen förenklas.
Det är också värt att notera att användningen av taggbaserad passerkontroll växer snabbt inom andra sektorer. Inom fordonsindustrin används taggar för att styra vilka personer som får starta vissa arbetsfordon, vilket både ökar säkerheten och möjliggör spårbarhet. Även inom fritidssektorn är trenden tydlig – klubbstugor, båtklubbar och andra gemensamma anläggningar låses upp med hjälp av RFID-brickor istället för traditionella nycklar. Detta minskar risken för borttappade nycklar och underlättar hanteringen vid tillfällig behörighet.
Lagar och regler inom tillgänglighet för dörrar och portar
Här i vårt avlånga land Sverige regleras tillgängligheten till byggnader bland annat genom Boverkets byggregler (BBR) och Plan- och bygglagen (PBL). Dessa styr bland annat att entréer till publika byggnader ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Enligt BBR 3:143 ska dörrar som är huvudentré till publika lokaler eller arbetslokaler kunna öppnas med en enkel manöver. Det innebär att dörren inte bara måste vara tillräckligt bred, utan även kunna hanteras utan stora kraftansträngningar – vilket ofta kräver dörrautomatik. Om passersystem finns måste detta också kunna hanteras av personer med begränsad motorik.
Därför är kombinationen av tagglås och armbågskontakter eller sensorstyrd öppning ofta en lösning för att möta dessa krav. Systemet måste dock vara CE-märkt och följa föreskrifterna i ELV-direktivet, LVD (Low Voltage Directive) och i vissa fall även EMC-direktivet.
Andra typer av passersystem utöver tagglås – låt oss ta en titt!
Även om taggsystem är vanligast finns såklart ett brett antal alternativa lösningar för passerkontroll, du är nog bekant med flera utav dem:
Kodlås
Användaren slår in en personlig PIN-kod, ibland i kombination med tagg.
Biometriska system
Fingeravtryck, ansiktsigenkänning eller iris-scanning (ögonscanning).
Bluetooth/NFC
Dörren låses upp via mobilapp eller närhet till smartphone.
QR-koder eller engångskoder
Vanligt förekommande för tillfälliga behörigheter.
Magnetkort
Används främst i äldre installationer eller hotell.
Fjärrstyrda öppnare
Med fjärrkontroll eller telefonstyrning (t.ex. GSM-modul).
Varje system har sina för- och nackdelar, och i många moderna lösningar kombineras flera tekniker, t.ex. NFC + tagg + fjärr.
Därför är taggar och brickor att föredra framför traditionella nycklar
Taggsystem erbjuder en rad fördelar jämfört med traditionella nyckellås, vilket gör dem till ett alltmer självklart val i moderna fastigheter och anläggningar. En av de främsta fördelarna handlar om hanteringen av behörigheter. Om en fysisk nyckel tappas bort krävs det ofta att hela låscylindern byts ut för att säkerheten ska kunna upprätthållas. Med ett taggsystem räcker det däremot med att spärra den aktuella brickan i systemet, vilket är både snabbare och billigare.
En annan viktig aspekt är loggning och spårbarhet. Elektroniska passersystem kan registrera exakt vem som passerat genom vilken dörr och vid vilken tidpunkt. Detta ger ett värdefullt stöd vid incidenter, internkontroll eller behov av ökad övervakning. Dessutom möjliggör systemen tidsstyrning, vilket innebär att olika användare kan ha olika tillträdesnivåer beroende på klockslag eller veckodag – något som är omöjligt med traditionella nycklar.
Tagglås kräver inte heller någon fysisk kontakt med användaren, vilket är en fördel ur hygienperspektiv i offentliga miljöer såsom sjukhus, vårdcentral, äldreboende, skolor och kollektivtrafikstationer. Även ur ett säkerhetsperspektiv är RFID-brickor ofta bättre rent generellt: de är betydligt svårare att kopiera än vanliga nycklar och kommunicerar ofta via krypterade protokoll, vilket försvårar manipulation eller avlyssning.
En annan styrka hos passerkontrollsystem med taggar, är deras egenskaper att integreras med andra system. De kan kopplas samman med larm, porttelefoner, motorstyrda lås, dörrautomatik, övervakning och andra smarta byggnadssystem. Detta skapar en helhetslösning för både åtkomstkontroll och fastighetsautomation.
Visserligen förekommer nyckellås fortfarande i enklare installationer eller som backup, men utvecklingen går snabbt mot digitala alternativ. Inte minst därför att arbetsmiljöregler, tillgänglighetskrav och fastighetsägares önskemål om smidigare administration och ökad säkerhet gör taggsystem till ett mer framtidssäkert alternativ.
Vi avrundar – tagglås + dörrautomatik = sant!
Tagglås, taggsystem, passersystem med tagg… kärt barn har många namn! Denna form av elektroniskt låssystem kan med fördel kombineras med dörrautomatik och armbågskontakter – och det är ofta en förutsättning i miljöer där tillgänglighet och säkerhet måste samsas. Den tekniska lösningen bygger i grunden på RFID vilken är både pålitlig och flexibel. Tagglås har på många håll helt ersatt nycklar, särskilt där loggning, administration och smidig åtkomst är viktiga faktorer.
För att få ett välfungerande system krävs dock att integrationen är korrekt utförd, att rätt standarder följs och att användargränssnittet är genomtänkt. Att således kombinera moderna passersystem med dörrautomatik, skapar en lösning som inte bara är säker – utan också inkluderande och hållbar, i ordets fulla bemärkelse.